Lovsång till vinsten

Om du får frågan vad syftet med kollektivtrafik är så kanske du tänker ”att transportera människor”. Om du får frågan vad syftet är med en skola tänker du kanske ”att utbilda människor”. Och när någon frågar dig vad som är syftet med ett sjukhus kanske du svarar ”att behandla sjuka människor”.

Och om det är dina svar är jag ledsen att meddela att du är en idiot. Ett fån. En modern narr. Målet med alla dessa samhällsfunktioner är att tjäna pengar, ty det har nyliberalismen dikterat. Inget äro utan vinstintresse, inget vi voro utan vinstintresse.

Vinstintresset är, enligt den fria marknadens lovsångare, den mest effektiva drivkraften som går att finna. Det finns inget sätt att bättre motivera någon än med löftet om att tjäna ohemula mängder pengar. Ingen vilja är starkare i den mänskliga själen än att först bli rik och sedan bli rikare. Och av den anledningen blir våra institutioner och samhällstjänster faktiskt bättre om de agerar med målet att maximera sin vinst, än vad de hade varit om målet vore att utföra sina uppdrag.

Det mest effektiva sättet att göra något är inte som ockhams rakblad skulle antyda att försöka göra vad man vill försöka göra. Det är att försöka göra något helt annat och hoppas att vad man vill få gjort råkar bli gjort som en bieffekt.

Mekaniken är simpel, om den fria marknaden får agera fritt kommer människor alltid välja den tjänst eller vara med bäst kvalitet till bäst pris, och eftersom företag vill maximera sin vinst kommer de göra allt de kan för att leverera en så bra vara som möjligt till ett pris lägre än sina konkurrenter. Det är ett felfritt system, för inte skulle väl företag använda sig att andra metoder än att förbättra sina produkter och sänka sina priser för att öka vinsterna?

Aldrig skulle väl ett sjukhus utnyttja det faktum att sjukvård nästan helt saknar priselasticitet för att kraftigt höja sina priser? Inte skulle väl en skola marknadsföra sig till barn och ungdomar med meningslöst krimskrams medan de skär ner på utbildningen och kompenserar med grundlösa glädjebetyg? Och inte kan vi väl föreställa oss en värld där tågbolag stänger ner samhällsviktig infrastruktur för att förbättra sina vinstmarginaler?

Vinst är vår samhälles livsblod, utan det hade kollapsen stått för dörren. Arbete måste löna sig, annars hade ingenting blivit gjort, och sättet vi belönar arbete är… ja visserligen med lön, men alla vet att lön är för fattighjon. De riktiga samhällsbyggarna, hedgefund-mäklarna och välfärdsentreprenörerna, de får sina pengar i form av vinster, och utan dem skulle de svälta. Inte vill du väl det, att Boston Consulting Groups VD Christoph Schweizer ska svälta ihjäl?

Jag tänkte väl det.