Jag började först misstänka att Johan Pehrson inte var särskilt smart när jag hörde honom säga ”problemet med socialism är att man förr eller senare får slut på andras pengar” i rikssänd tv. Det har levt hyresfritt i min hjärna sen dess, och det är inte första gången jag nämner det här på bloggen.
Citatet är ganska korkat i sig, men är väl ändå generellt förstått som ett skämt även bland de som vanligtvis använder det. Det är ett skämt som liberaler och konservativa kan använda för att få några ryggdunk från andra liberaler och konservativa. Och även där måste det börja kännas ganska uttjatat bland folk över 20 år gamla. Kort sagt är det något du hör en full MUF-snubbe säga till en väldigt obekväm tjej på en hemmafest. Och här står en ledare för ett riksdagsparti, en vuxen man, och säger det i en seriös debatt på tv. Cringe.
Och på ungefär den banan har det den fortsatt för Johan. Hans debatt-teknik består till stor del av att säga de lamaste, mest impotenta högstadie-zingers man kan tänka sig. Det är pinsamt, något han själv verkar vara helt omedveten om. Så det borde inte förvåna någon att när han skulle ge sig på att diskutera sänkt arbetstid så drattade han på sin metaforiska röv återigen, och som vanligt med en blick av skitätande självgodhet över hela ansiktet.
“Jobbar man mindre blir det mindre gjort.” förklarar en väldigt självgod Joppe. Det “finns ingen svart hatt som vi kan dra en kanin ur.” Ännu ett klassiskt Johan Pehrson mic drop moment, med vilket jag menar att alla önskar att han skulle ha tappat mikrofonen så att vi slapp höra varmluften strömma från hans korkade munhål.
Johan Pehrson har av allt att döma en väldigt simpel bild av världen. Han saknar en djupare förståelse för hur världens många komplexa system interagerar med varandra. Men han lider också av ett seriöst fall av Medioker Man-syndrom. Han har genom livet fått på tok för mycket beröm för sina många tafatta prestationer och överskattar därför sin egen förmåga till en direkt skadlig grad. Vilket är varför han istället för att se sin kraftigt förenklade världsbild som något han behöver jobba på, ser det som att han har en slags superkraft. Det är inte så att han slätar ut världens komplexiteter till punkten där hans analyser blir helt meningslösa, nej han är bara så smart att han kan se hur simpel världen egentligen är.
Här kommer vänstertokarna och föreslår att vi ska arbeta mindre. Vilka pajasar! Förstår de inte att om man jobbar mindre så blir det mindre jobbat? Tur att Johan är här och kan förklara för dem.
Problemet är bara att Johan har fel. Inte sådär direkt på ytan, hans uttalande är så banalt att det inte riktigt kan vara 100% inkorrekt. Det finns definitivt någon slags korrelation mellan tiden man arbetar och hur mycket arbete som blir gjort. Om du fortsätter jobba mindre och mindre kommer det till slut ha en negativ inverkan på hur mycket arbete som görs. Absolut, Johan, bra gjort. Men korrelationen mellan arbetstid och utfört arbete är inte 1:1 och kanske, bara kanske, är det så att människorna som förespråkar minskad arbetstid har gjort någon slags plan för hur det skulle gå till som inte kräver att man drar kaniner ur hattar.
För det första så har studier visat, igen och igen, att färre arbetstimmar inte alls leder till minskad produktivitet, utan ofta till och med det motsatta. Folk kan inte jobba maximalt effektivt åtta timmar i sträck, så färre arbetstimmar kan resultera i att människor är mer utvilade och effektiva under timmarna som de arbetar.
Det här går så klart inte att applicera på alla yrken, och man kan föreställa sig en smartare version av Johans argument som påpekar att det faktiskt finns jobb som kräver tillgänglig personal under bestämda tider, i vilket fall ökad produktivitet inte kommer hjälpa. Då kommer fler anställda behövas för att fylla ut tiden.
Det är ett legitimt problem som behöver lösas vid en arbetstidsförkortning. Jag tror också det är ett problem som kan och kommer lösas, och som har lösts förr och i andra länder, men det är inte inget. Som motargument till det skulle man då kunna säga exempelvis att jobb som idag är svåra att tillsätta för att de är väldigt slitsamma, skulle få lättare att locka folk om arbetspassen inte var fullt lika jävla långa, men nu börjar det bli överkurs.
För att ge Johan det minsta möjliga erkännande jag kan, så säger han faktiskt att han inte ser något problem med att vissa människor jobbar mindre. Bara att det då måste vara en överenskommelse mellan facket och arbetsgivare. Och för de som undrar varför en liberal plötsligt vill dra in facket är det för att han vet att dagens tandlösa fackföreningar knappast kommer kunna genomföra en arbetstidsförkortning på den skala som nu diskuteras. Det här är alltså inte ett fall där Johan Pehrson en frågas komplexiteter, han vill bara sätta käppar i hjulen. Som alla liberalkonservativa träbockar så är hans enda funktion som en stoppkloss för positiv samhällsutveckling.
Och ingenstans är det tydligare än när han pruttar ur sig den tankedödande klyschan “Varför vill du inte sänka arbetstiden ännu mer i sådana fall?”.
Jaha, så du vill sänka arbetstiden lite? Men varför inte då sänka den mycket? Varför inte då ta bort arbetstiden helt? Var tar det slut? Va? Va!?
Om jag för en stund kan tala direkt till dig, Johan, så måste jag bara ställa en fråga. Du vet att vi brukade jobba fler än 40 timmar i veckan va? 40 timmar är inte en naturlag, det är en gräns satt av människor som kämpat för att få den dit. Och när de gjorde det så fanns det antagligen någon vandrande jävla varmkorv där också som pös ur sig exakt samma meningslösa argument som du gör just nu.
Konservatismens definierande karaktärsdrag är att konstant slå vakt om allt som deras föregångare kämpade emot. Varje gång progressiva krafter lyckas slita igenom en marginell samhällsförbättring trots de konservativa motkrafterna så flyttar konservatismen sina målstolpar och börjar istället slåss mot nästa förbättring. Innan 40-timmarsveckan var 40-timmarsveckan en omöjlighet, idag är det allt annat som är orimligt.
Och bara för att göra det extra tydligt: ja, jag vill sänka arbetstiden ännu mer. Jag vill fortsätta sänka arbetstiden så mycket som det bara går och det borde vara vårt mål som ett samhälle. Mer frihet, mindre arbete. Vi borde se varenda litet teknologiskt framsteg som en chans att låta människor arbeta mindre. Det är min dröm. Och du står fucking i vägen, Johan.
1 comment